I beskrivningen av magdansbloggen skriver jag att ”jag ska skriva här i mån av tid och när jag känner att inspirationen faller på”. Sen blev det väldigt tyst efter tre inlägg. Vad var det som hände? Saknades det inspiration eller tid, eller både och?

Sanningen är att det framförallt berodde på tre faktorer:

1. Jag böt jobb

Alla som någon gång bytt jobb vet vilken kraftansträngning det kan innebära. All energi går till att lära känna nya människor och nya rutiner. Jag jobbar heltid i min profession och magdansen är min älskade hobby som jag lägger min fritid på. Men när jag böt jobb så fanns det inte riktigt energi kvar att göra det där extra utöver att jobba och dansa. Det i sin tur gjorde att jag inte hade energin till att blogga.

2. Jag började studera

Utöver att jobba heltid på ett nytt jobb, började jag samtidigt att studera halvtid. Det gjorde att den extra tid och energi jag vanligtvis hade efter en arbetsdag gick till mina studier. Studierna är kopplade till mitt yrke men tog mycket tid i anspråk.

3. En pandemi pågick

Ingen har missat att de senaste åren har präglats av en global pandemi. Magdansen i Stockholm och Sverige var inte på något sätt förskonad. Dansjobben och uppträdanden uteblev i princip helt. Dansklasser och magdansfestivaler ställdes in, och all inspiration som skulle prägla denna blogg försvann.

Eftersom jag inte längre är ny på jobbet, jag har avslutat mina studier och pandemin är förhoppningsvis över (inshallah), så är min förhoppning att komma igång med bloggen igen. Men vis av erfarenhet så vågar jag inte lova för mycket. Man vet aldrig vad som kommer att hända, men jag hoppas ha möjlighet att dela med mig av massor av magdansglädje framöver.